Ungefär en vecka tog det att läsa en 80-sidig rapport. Nämligen den rapport som Kyrkans utlandshjälp (FCA – Finn Church Aid på engelska) låtit göra för att ge en bild av utbildningssituationen i Uganda idag. En mycket bra rapport. I början finns ett avsnitt med en historisk tillbakablick. Där fäste jag mig speciellt vid formuleringen “… beroende på den ogynnsamma politiska situationen på 1970-talet…” (min översättning, i originalet står det “unfavorable political situation”). Alla vet vad det handlar om.
Orsaken till att det tog så länge att läsa rapporten var att det fanns så mycket intressant och viktigt att kolla upp och läsa mer om, t.ex. “multilingual teaching” (undervisning på och i många språk, ofta modersmålet och engelska), Ugandas skollag (Education Act 2008) och Kyrkans utlandshjälps strategi-dokument för utbildning som en mänsklig rättighet (R2E, “Right to Education”).
Ja, alla förkortningar och akronymer (stavningskontrollen vill hela tiden ändra det till agronomer). De är en hel värld för sig som det tog sin tid att reda ut. Listan var två sidor från början. När jag kompletterat den var den nästan fem och en halv. Här finns FN-organisationer som UNHCR, WFP, UNICEF och UNESCO. Bokstavskombinationer som används inom humanitär verksamhet som OVC (Orphans and Vulnerable Children), SGBV (Sexual and Gender Based Violence), WASH (Water, Sanitation and Hygiene). Förkortningar specifika för den ugandiska utbidlningssektorn som UPE (Universal Primary Education), CCT (Coordinating Centre Tutor), NCDC (National Curriculum Dvelopment Centre) och BTVET (Business, Technical, Vocational Education and Training). Internationella program, projekt och nätverk som EFA (Education For All), MDG (Millennium Development Goal), och INEE (Inter-Agency Network for Education in Emergencies).
Speciellt för några långa begrepp är det helt förståeligt att det behövs en förkortning. Vad sägs om CEDAW (Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women), GCPEA (Global Coalition to Protect Education from Attack) och SACMEQ (Southern and Eastern Africa Consortium for Monitoring Education)?
Det finns en massa fina strategier, projekt och principer. Man hoppas bara att dessa inte förblir endast bostavskombinationer på ett papper och ett långt dokument, utan verkligen får följder för människorna på gräsrotsnivå.
“Classroot-level”, som ett lärarfortbildningsprojekt fyndigt kallade sin utgångspunkt. Dit ska vi i början av februari. Om nu inte lärarna går i strejk, som det står om på tidningen idag. (Senare fick jag veta att det bara var en varning. Om inte villkoren uppfylls inom 90 dagar verkställs strejken.)
